Framtidens-TV

av

Magnus Lindstrand

Innehållsförteckning

Ordlista

Sammanfattning

Inledning

Digital-TV

Analog-TV

Bildskärmar

Diskussion

Internetadresser

Litteraturförteckning

Eftersom det förekommer en del förkortningar i TV-tekniken, som kanske inte alla känner till så har jag valt att ta med en liten ordlista.

Ordlista

Till inehållsförteckning

Sammanfattning

Vad händer med TV:n i framtiden?

Mot bakgrund av de fakta som jag har kunnat presentera, så tyder allt på att de framtida TV-sändningarna till största delen kommer till att vara digitala. Detta gäller för sändningar på marken i kabel och framförallt satellit sändningar, där det redan finns massor av digitala kanaler. Den digitala tekniken ger oss många fördelar bl a gör den att vi får möjlighet till att integrera vår hemelektronikutrustning. Redan idag finns utrustning för sammankoppling av tv, stereo, modem, dator, telefon och DVD-spelare. På längre sikt är det möjligt att man kommer till att köpa en multimedia anläggning som är en kombinerad dator, TV, Radio och DVD. Till vilken man sedan har möjlighet att trådlöst ansluta bildskärm, tangentbord, telefon, högtalare, hörlurar och skrivare mm.

Den snabba utvecklingen av platta bildskärmar gör det rimligt att tro att vi på några års sikt kan köpa en sådan till ett överkomligt pris. Det är också rimligt att på sikt tro på betydligt snabbare överföringar på Internet. Detta skulle möjliggöra riktiga tv och radio sändningar via nätet med sk streaming teknik. TV-sändningar och radio sändningar förekommer ju redan idag på Internet. Fast ljud och bild kvalitén är ju minst sagt dålig.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Inledning

Det händer väldigt mycket på TV-området idag. De senaste årens stora framsteg när det gäller microprocessorer och minneskretsar kan få ett genombrott på allvar inom TV-tekniken när dagens analoga sändningar ersätts med digitala. Allt tyder på att det kommer till att ske en integration mellan telefonen, TV:n, datorn, videon (DVD:n) och ljudanläggningen i hemmen.

Detta "paper" syftar till att ge dig en inblick i framtidens TV-teknik. Jag kommer att försöka beskriva detta på lättast möjliga sätt. Min förhoppning är att jag kan väcka ditt intresse och ge dig nya kunskaper inom TV-området.

Här vill jag också passa på och tacka Kenneth Becker på Rohde & Schwartz Svenska AB för hjälpen i kapitlet om digital sändningsteknik.

Magnus Lindstrand 1997-10-30

Magnus Lindstrand

E-post: mange@swipnet.se mange@most-wanted.com

Hemsidor: www.lindstrand.home.ml.org http://home5.swipnet.se/~w-58409

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Digital-TV

De flesta som har kunskaper om TV-teknik är idag överens om att framtidens TV-sändningar huvudsakligen kommer till att vara digitala. Redan idag finns mellan 150 och 200 digitala satellit kanaler i Europa. I ett flertal länder däribland Sverige pågår tester med digitala marksändningar och i USA pågår reguljära sändningar sedan två år tillbaka. Det förekommer även tester med digitala kabel-TV sändningar. Detta sker bl a i Sundsvall.

Men varför skall man nu börja krångla med digital-TV, när det redan finns väl fungerande TV-sändningar? Det finns flera skäl till detta. Ett skäl är att man får en bild utan störningar. Digitaltekniken är ju som bekant uppbyggd av ettor och nollor, vilket betyder att det bara finns två lägen bra bild eller ingen bild alls. Om signalen försvinner tillfälligt så fryses bilden som en stillbild på video ungefär. Sändningar via ett digitalt kabel- eller telenät innebär också att man kan få mycket snabba överföringshastigheter på Internet, vilket vore en fördel. Redan idag finns utrustning för nätsurfning på TV:n. Det finns även tv program på Internet som sänds med så kallad "streaming" teknik, dvs att man kan titta på ett direktsänt program samtidigt som man tar emot det. Med dagens teknik blir dock bilden väldigt liten och grovkornig, men med ett trådbundet digitalt nät för tv öppnar sig oändliga möjligheter för framtidens tv. Tänk dig om dagens Internetservrar i framtiden kommer till att tillhandahålla tv program och filmer istället för stillbilder. Detta skulle innebära att du i princip skulle kunna se vilket program som helst när som helst. Min uppfattning är att detta kommer till att bli verklighet, frågan är bara när.

En annan anledning till införa digital-TV är det blir lättare att sända sk "interaktiv tv" med tvåvägs kommunikation. Med hjälp av den här tekniken blir det möjligt att boka konsertbiljetter beställa mat, eller vad man vill via TV:n.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Digital teknik

Hur gör man då för att få en analog signal digital? Jo, man använder sig av en teknik som kallas för "sampling". Bilderna nedan visar principen för samplingsteknik. Bredden på "trappstegen" beror på samplingsfrekvensen, högre frekvens ger kortare steg. Antalet amplitudnivåer beror på antalet bitar.

På bilden används 8 bitar, vilket ger 2⁸ = 256 steg. Om man använder fler bitar och hög frekvens så får man en jämnare och bättre signal. CD-ljudet är samplat med 16 bitar och 44,1 kHz frekvens på två kanaler (stereo), vilket betyder att ljudet under 1s tar upp 2*16*44100 = ca 1,4Mbit, vilket är lika med ca 175kB (1 Byte = 8 bits).

		När det gäller att omvandla rörliga bilder från en analog till en digital videosignal är det dock mer komplicerat än så. I varje bildpunkt måste både ljus och färginformationen samplas. Detta gör att en obehandlad digital videosignal kräver mycket stora datamängder. En vanlig TV-bild kräver ca 270Mbit per sekund. Som tur är så finns det komprimeringsmetoder som gör att man kan minska storleken kraftigt.
Bilden (som naturligtvis ser mycket bättre ut i verkligheten) visar en testbild för digitala TV-sändningar.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

MPEG

Motion Pictures Experts Group (MPEG) en arbetsgrupp inom det internationella standardiserings organet ISO har utarbetat flera standarder för komprimering av ljud rörliga bilder. Den första av dessa kallas MPEG1. Med hjälp av MPEG1 kan man komprimera film till ca 170kB/s med både bild och ljud. Med denna standard får man en upplösning på 352 x 288 punkter och 25 bilder per/s. Hur lyckas man då komprimera film så kraftigt och varför gör man det?

Det finns minst två skäl. För det första kan man lagra och överföra signaler med betydligt mindre försämring om man väl har digitaliserat dem. För det andra kan datareduktion göra att slutsignalen kräver mindre lagringsutrymme än den analoga signalen gjorde från början

Datareduceringen i MPEG sker på många sätt, men framför allt på två huvudsakliga vägar. Dels reduceras alla bilder som lagras genom att man beskriver dem så effektivt som möjligt. Det är ju egentligen onödigt att tala om för varje punkt att "himlen är blå" om himlen är exakt lika blå överallt. På det viset sparar man mängder av data. Dels är de flesta bilder ganska lika varandra i en rörlig film. Då behöver man inte upprepa hela dataströmmen varje gång det kommer en ny bild. Det räcker i princip med att lagra skillnaderna mot förra bilden. MPEG 1-kodningen utgår från ett video-original av så hög kvalitet som möjligt, och som första steg kvantiserar man bilderna med relativt få bildpunkter, 352 x 288. Det ger bilder med i upplösning av samma storleksordning som VHS. Ofta är stora delar av bilden ganska lika, och det är då onödigt att upprepa data gång på gång.

Omvandlingen från nivådata till förändringsdata sker genom en process som kallas DCT, Diskret Cosinus-Transformation och hela metoden brukar kallas JPEG (Joint Pictures Experts Group). Det är samma typ av komprimering som används vid komprimering av stillbilder i datorn. De 352 x 288 bildpunkterna delas upp i svartvit- och färginformation. De svartvita bildpunkterna delas sedan i block om 8 x 8 bildpunkter. Den svartvita delen av bilden kommer alltså att bestå av 44 x 36 eller 1584 sådana block. Färgen delas in ännu grövre till block på 16 x 16 bildpunkter, vilket ger totalt 22 x 18 = 396 block. Sedan omvandlar man de olika nivåerna inom varje sådant block till nivåförändringar, frekvenser om man så vill.

Bilderna är i princip JPEG-kodade stillbilder. Sedan jämförs bilderna för att man skall slippa att överföra all information från varje bild. Detta sker efter ett komplicerat bestämt mönster som jag inte tänker gå in på här. I slutändan innebär detta att endast var 15:e bild behöver överföras, på bilderna där emellan överförs endast förändringarna. Bilden som blir komprimerad otroliga 200ggr håller ungefär samma kvalitet som en dålig VHS-video och ljudet är i mono.

När man vill sända digital-TV är det dock inte bra nog med VHS kvalitet och monoljud. Därför har man utformat en ny standard MPEG2. Tack vare detta kan man sända 50 bilder per/s (visar även halvbilderna) med en upplösning på 704 x 576 punkter och flera ljudkanaler. Ljudet i alla systemen är också datareducerat, i regel med ungefär samma metoder som i Philips DCC (Digital Compakt Cassette) och i DAB (digitalradio), men med möjlighet till olika datamängder och ljudkvalitet. MPEG2 kommer förutom TV-sändningarna även till att användas i nästa generation videoskivor (DVD) och många rent professionella sammanhang. Nackdelen med MPEG2 är att den kräver större överföringshastighet minst ca 600kB/s. MP3 (ljudkanalerna i MPEG2) används för ljudkomprimering och kan komprimera CD-ljud ca 12 ggr utan att det blir hörbart sämre ljudkvalitet.

Det finns även MPEG4 standard. Den är dock inte användbar för reguljära TV-sändningar.  MPEG4 är utformad för mycket låga överföringshastigheter vilket gör att den kan bli intressant för TV-sändningar via Internet sk "Web-TV". Eftersom streaming teknik är tillämpbar på MPEG så kommer vi säkert till att få se sådana sändningar i framtiden.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Digital Sändningsteknik

Den Europeiska standarden för digitala sändningar DVB - eller uttytt "Digital Video Broadcasting" och finns i tre olika standarder: DVB-T för markbundna sändningar (terrestriell), DVB-S för satellitburna d:o samt DVB-C för kabel-TV.

Aktörerna och fabrikanterna hoppas på att DVB skall kunna sprida sig till USA och Japan och bli världsstandard. I Japan har man presenterat ett alternativt system och i USA tvekar man fortfarande vilken digital teknik som man skall välja som standard. I den digitala överföringstekniken använder man sig av amplitud- och fas-lägen på bärvågen som det informationsbärande mediet. I den gamla analoga tekniken är ju bärvågen passiv, och "bryggar" bara över avståndet till mottagaren så att den överlagrade AM- eller FM-signalen kan demoduleras.

Fördelen med den nya tekniken är klar: Mindre störningsbenägen, möjlighet att överföra stora mängder information, mindre "HF-relaterade" komponenter i konstruktionerna håller priserna nere etc.Som "basbandsteknik" använder man idag MPEG2 som standard. Denna MPEG2- signal moduleras sedan upp på någon av de tre standarderna.

Modulationsmetoderna är anpassade till de olika problem och krav som man ställs inför inom respektive system. I DVB-T måste man klara av fading och reflektioner, faktorer som vi idag kan se på våra gamla TV-apparater och som påverkar bildkvalitén i högsta grad. Reflektioner ses som en "skugga" i bilden och fading kan uppstå om föremål i närheten av mottagaren/antennen flyttar på sig (gungande lövträd, flygplan etc) och märks speciellt om man befinner sig i den bortre änden av sändarens täckningsområde, eller att man använder sig av en teleskopantenn till sin TV.

Detta har man löst med en mycket komplex modulationsform som kallas COFDM - "Coded Orthogonal Frequency Division Multiplex". Signalen består av 8000 bärvågor med 1 kHz spacing samt 64QAM modulerad på varje bärvåg. Samma teknik används vid den digitala rundradion, DAB - "Digital Audio Broadcasting" men med 1536 bärvågor modulerade med 4fas-modulering, s.k. QPSK.

Tekniken fungerar mycket bra. Man har för en tid sedan gjort ett test i Tyskland där man placerat en DVB-mottagare i en bil och därefter kört ut på Autobahn i över 200 km/tim. Det var inga problem att erhålla en störningsfri bild trots att DVB, till skillnad från DAB, inte är tänkt för mobila applikationer i första hand. Idag gör TERACOM och SJ ett test på Uppsalapendeln mellan Uppsala och Stockholm. Där man kör ut DVB sändningar till tåget och låter folk titta på störningsfria nyheter i 100 km/tim. Med DVB-T behöver folk i framtiden bara en teleskopantenn för att erhålla perfekt bild. Självklart kan man använda en yttre d:o, men det är ju digitalt - "fungerar - fungerar inte" - men när det funkar är ju bilden perfekt! Man vinner frekvensutrymme - på 1 analog kanal kan Du istället överföra upp till 4 digitala kanaler.

Bilden visar Rohde & Schwarz "stream explorer DVMD-B1"

I DVB-C är eventuella störningsrisker självklart mycket mindre än i de eterburna signalerna. Här kan man också tillåta sig att utnyttja en modulationstyp vilken erbjuder hög överföringshastighet. Man använder sig av s.k. QAM-modulering. QAM står för "Quadrature Amplitude Modulation", i detta fall med 64 olika lägen, s.k. 64QAM.

I DVB-S, är störningsrisken också hyfsat liten, eftersom man sänder "direkt" mot en satellitmottagare med parabol. Ett problem kan snarare vara hur man skall få till tillräckligt bra mottagare som kan separera signalerna - vi kommer ju att ha 100-tals kanaler snart. Detta ställer krav på mottagarkonstruktionerna. DVB-S använder sig av QPSK-modulering , "Quadrature Phase Shift Keying", dvs. fyra olika faslägen utnyttjas av bärvågen.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Mottagning av digitala sändningar

Det går inte att ta emot digitala sändningar med en vanlig analog TV-mottagare. Den som vill titta på digital-TV måste skaffa en digital mottagarbox som kan omvandla den digitala signalen till en vanlig analog videosignal. Så småningom kommer vi säkert till att få se helt digitala TV-apparater för mottagning av digitala marksändningar.

Nokia har kommit längst när det gäller mottagarboxar för privat mottagning av digitala sändningar. De har redan släppt en box för mottagning av digitala satellit sändningar via parabol, Mediamaster 9500. Dessutom har man tillsammans med Siemens utvecklat en ny krets av typen "Embedded D-RAM" som klarar COFDM-demodulation i en enda krets. Denna krets klarar både den brittiska varianten av europastandarden för marknätet kallad 2K och den lösning som Sverige och en rad andra länder valt, kallad 8K. För bara två år sedan trodde man att detta var omöjligt. Volymtillverkning skall påbörjas redan de närmaste månaderna. Priset beräknas bli ca 10000 kr, men det kommer till att sjunka. (Bilden visar Nokias mottagare för digitala TV-sändningar, "Mediamaster 9500". Som framgår av bilden så har man tänkt sig att mottagaren skall bli en knutpunkt för kommunikation mellan olika hemelektronik anläggningar.)

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Inspelning av digitala sändningar

Allt tyder på att DVD:n (Digital Versatility Disk) blir framtidens "video". Ifrån början fanns det två format av "video diskar" de hette SD, Super Disc, och MMCD, Multi Media Compact Disc.Under hösten 1995 lyckades tillverkarna enas om en kompromiss som så småningom fick namnet DVD. DVD stod från början för Digital Video Disc, men med den breda användning som skivan kan komma att få så är det namnet alltför snävt. Därför står DVD numera för Digital Versatility Disc.

En normal skivsida på en DVD ska rymma 4,7 Gbyte eller ganska precis sex gånger mer än en 74 minuters CD. En dubbelsidig skiva rymmer icke oväntat dubbelt så mycket, 9.4 Gbyte eller 12 gånger mer än en CD. I de tidigare förslagen fanns också en möjlighet att göra dubbla skikt på varje sida. Huruvida detta ska tillämpas på den nya skivan är lite osäkert. Tekniskt borde det går bra, och skulle då ge 18,8 Gbyte totalt eller lika mycket som 24 normala CD-skivor.

En del av den högre kapaciteten kommer av att man packar informationsmönstret tätare, vilket kräver att skivan läses med ljus av kortare våglängd än CD: 650 eller 635 nm att jämföra med 780 nm för vanlig CD. Kapaciteten ökar också genom att avståndet från skivans yta till informationsskiktet är blott 0,6 mm, att jämföra med 1,2 mm i en normal CD. Det gör att lasern kan fokusera lite bättre och läsa mindre och tätare gropar. (Bilden visar DVD skivor, som ser ut som vanliga CD-skivor)

När det spelas in video arbetar man med en genomsnittlig datahast på 4,69 Mbit/s och datareduktion av videon enligt MPEG-2. I den datamängden inräknas då 8 ljudkanaler samt upp till 32 kanaler med textning i olika språk. Filmljudet spelas också in med datareduktion, och enligt Dolby AC-3 när filen lagras i NTSC-format (USA med flera länder) och enligt ljudspecifikationen i MPEG-2, musicam, i PAL (främst Europa).

Det finns numera även inspelbara DVD. DVD Forum, företagsorgansiationen som ansvarar för utvecklingen och standardiseringen av DVD-mediet, planerar nu att öka kapaciteten från 2,7 till 4,7 GB på återinspelningsbara DVD-RAM.

Den senaste tiden har det stormat rejält kring DVD-RAM. Sedan tre företag inom DVD Forum, Sony, Nec och Fujitsu, presenterat egna standarder för återinspelningsbara DVD-skivor med bättre kapacitet än det förslag som gruppen ursprungligen specificerat.

Enligt nättidningen EE Times ska DVD Forum enas om de nya riktlinjerna (nu) i oktober 97. Den ökade lagringskapaciteten ska uppnås genom att minska spårvidden och korta spårlängden. Ett vidare mål är att få fler företag att ansluta sig till gruppen, vilket snarast får ses som en nödvändighet om organisationen vill behålla sitt ansikte. Frågan är ändå om detta skulle hjälpa; Sony tog ju sig friheten att lansera en egen standard trots sitt medlemskap.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Analog-TV

Det kommer säkert till att förekomma analoga TV-sändningar även i framtiden. För det första så kommer dagens analoga marksändningar till att sändas parallellt med de digitala i minst tio år till, så ingen behöver känna sig tvingad till att köpa en digital mottagnings box redan nästa år. Det utvecklas dessutom nya sändnings tekniker för analoga sändningar med mycket hög upplösning. En nackdel med dessa sändningar är att de p.g.a. bandbredden inte kan sändas från marksändare, utan bara från satellit. För tillfället är inga sådana sändningar aktuella i Norden. Även resten av Europa satsar i första hand på digitala sändningar.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

HDTV

I Japan inleddes i början av 80-talet arbetet med ett nytt analogt system HDTV (High Definition Television) högupplösnings-TV. Iden med detta var att TV-bilden skulle göras dubbelt så stor och få bättre upplösning. TV-bilden skulle få ett långsmalare format som på bio. Förhållandet mellan bredd och höjd ändras från dagens 4:3 till 16:9. För att klara detta krävs det dubbelt så många linjer och 5 ggr så många bildpunkter som i dagens system. För ett par år sedan startade man ett nytt projekt som kallas för EDTV (Enhanced Definition Television).

(Bilderna visar skillnaden mellan 4:3 formatet (vanligt TV-format) och 16: 9 formatet (bio format).

I Europa valde man istället att satsa på en vidareutveckling av MAC-systemet, som är kodat sändningssystem där data och ljud sänds först, därefter sänds färgerna och till sist kommer bildens grundinnehåll. Det nya systemet kallas HD-MAC. I USA gjorde man klart redan på ett tidigt stadium att endast ett digitalt system kunde komma i fråga.

Parallellt med de europeiska HD-MACen utvecklades ett digitalt system i Norden. Detta system kallas HD-DIVINE och visades första gången i Amsterdam 1992 och ledde till att tankarna på ett HD-MAC-system i Europa övergavs. Arbetet inriktades sedan istället på att skapa en gemensam digital standard. Vilket man nu har lyckats med (DVB).

Till inehållsförteckning

Till ordlista

PALplus-systemet

I Tyskland började man 1994 introducera ett nytt analogt system PAL plus, som är en vidare-utveckling av PAL. Syftet med detta är att man med befintliga sändare skall kunna överföra 16:9-formatet. Resultatet blir att 4:3-mottagarna får ett svart band upptill och nedtill på skärmen, en s.k. brevlåda. Eftersom PAL plus inte kan kombineras med undertexter så är systemet helt ointressant för Norden. Vad som däremot är en fördel med PAL plus är att man i samband med betal-TV sändningar kan få återkomstkontroll, vilket väntas få stor betydelse eftersom man därigenom kan begränsa spridningsområdet.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Bildskärmar

Platta skärmar baserade på LCD-teknik istället för de skrymmande katodstrålerören har funnits länge, men än så länge bara slagit sig ordentligt in på bärbara datorer. Priset, bildkvalitén och storleken är exempel på faktorer som hittills hindrat de lätta och strömsnåla varianterna att bli en verklig konkurrent till de gamla beprövade CRT-skärmarna. Men de platta skärmarna görs i allt större storlekar och ger bättre och bättre bild.

Betraktningsvinkeln, dvs den maximala vinkel från vilken skärmen kan beskådas, var länge en stötesten men både Hitachi, Sharp, Toshiba och NEC har idag modeller med betraktningsvinklar på mellan 140 och 160 grader. I dagsläget tycks då priset vara det största hindret - en platt skärm kostar mellan sex och åtta gånger så mycket som en CRT-skärm av samma storlek.

Om ett par år väntas dock priset vara ungefär det dubbla jämfört med en vanlig skärm, och just där förväntas gränsen gå för att vi konsumenter ska sätta ordentlig fart på marknaden för LCD-skärmarna

Till inehållsförteckning

Till ordlista.

Diskussion

Här tänker jag ta upp lite av de senaste och diskutera kring dem. Apropå det föregående avsnittet om platta bildskärmar så har NEC i dagarna (okt 97) släppt världens första platta 20 tums datorskärm, det börjar närma sig TV-storlekar. Upplösningen är på upp till 1280 x 1024 punkter. Det är dock minst en nolla för mycket i priset, 93000 kr.

Vidare så har Forskare vid universitet i tyska Chemnitz har nyligen lyckats integrera alla funktioner för att hantera en HDTV-signal på ett enda chip. Kretsen arbetar med MPEG-komprimering av signalen vilket kräver en beräkningskraft motsvarande 30 pentiumprocessorer. Den nya kretsen kan komma att utnyttjas inom flytkristallteknik vid utveckling av platta skärmar.

När det gäller integration så har Bang & Olufsen kommit med ett helt nytt hemelektronikkoncept där både radio, CD och TV integreras i samma anläggning. Framtiden är på väg, även om det fortfarande fattas en del tills vi är framme vid den anläggningen som jag beskriver i sammanfattningen.

Anläggningen har en 25-tums TV med elektronisk ridå och bildkontroll som ställer in sig efter omgivningen. TV-stativet är liksom sidohögtalarna motorstyrt. CD-enheten klarar samtliga förekommande CD-system utom CD-ROM, t.ex. CD-video och Photo-CD. Högtalarsystemet är aktivt och består av två sidohögtalare och en centerbas. Radiodelen har RDS, menystyrd sökning och plats för 59 stationer.

Även här så är Priset ganska avskräckande 52 000 kr, vilket är ganska mycket för de flesta. Speciellt med tanke på att andra ännu mer avancerade anläggningar säkert kommer till att säljas, för ett betydligt lägre pris om ett par år.

Regeringens ensamutredare Gunnel Färm har föreslagit Sändningsorter för digital TV. Hon har i sin rapport föreslagit att sändningarna skall inledas i följande områden:

Stockholm med Mälardalen och Uppsala. Göteborg med omnejd. Linköping/Norrköping. Kiruna, Pajala, Jokkmokk och Gällivare samt Skåne.

Om förslaget går igenom inleds sändningar redan till våren.

Utvecklingen går snabbt nu, redan nästa år kan alltså halva Sveriges befolkning ha tillgång till digitala marksändningar.

TV är inte bara sändningar, utan man måste ju spela in först. Det kan man fixa med en ny videokamera från Hitachi. Nu i höst släpper de en videokamera som saknar videokassett. I stället finns en PC Card-hårddisk på 260 MByte. På den lagras videosignalen digitalt. Speltiden blir 20 minuter, och då lagras signalen i det kraftigt komprimerade formatet MPEG-1. Det lär också finnas dubbelt så stora diskar som då ger 40 minuters speltid Man kan även ta stillbilder som då håller en högre upplösning. Det skall gå att koppla upp kameran både mot datorn och TV:n. (Bilden visar Hitachis nya vidoekamra med hårddisk i stället för videoband.)

En annan nyhet som i och för sig inte är så ny längre, men desto intressantare är att Microsoft har investerat en miljard dollar i det amerikanska kabel-TV-företaget Comcast. Tanken är naturligtvis att vara med och bygga digitala informationsmotorvägar till miljoner amerikanska hushåll. I Sverige står en rad kabel- och satellitföretag i startgroparna för att digitalisera TV-distributionen och skapa digitala bredbandsförbindelser till de svenska hushållen.

Microsoft har inte nöjt sig med detta utan man har även köpt företaget WebTV för tre miljarder kronor, vilket visar att databranschen går in i en ny era. Vi hoppas att dramatiskt kunna accelerera sammansmältningen av Internet och television, kommenterar Craig Mundie på Microsoft, enligt San Jose Mercury News. Craig Mundie sade även att Microsoft tänker anpassa kommande versioner av Windows och Windows NT för television. Man ska kunna ta emot både vanliga TV-program och Internet-sändningar. WebTV Networks ska leva kvar som ett helägt dotterföretag till Microsoft.

Microsoft, Intel och Oracle börjat driva kampanj för att få TV-företagen att anpassa den kommande digitala TV-standarden till dataindustrins behov. IBM har redan börjat sälja utrustning för digital TV.

Det kommer alltså hela tiden intressanta signaler från olika håll. Utvecklingen går framåt i en ständigt accelererande takt, framtidens TV är snart här!

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Internetadresser

Här är några intressanta Internetadresser som innehåller den senaste informationen om TV, elektronik och datateknik.

http://www.ev.se Elektronikvärldens hemsida. Innehåller massor av intressanta artiklar på svenska. Det finns även en sökmotor så att man kan hitta rätt bland alla artiklar.

http://www.idg.se/cs/ Computer Swedens hemsida uppdateras med de senaste nyheterna var dag och har även en sökmotor för sökning bland tusentals artiklar på svenska. Lämplig startsida om man vill ha de senaste nyheterna var dag. Finns nu även som "push"-kanal till Internet explorer 4.0.

http://www.sb.gov.se/databas/press-867426977.html Kulturdepartementets sändningsorter för marksänd digital-TV.

http://www.framtidendirekt.se/presentationer2/teracom.html Teracom om det digitala marknätet.

http://www.techweb.com/encyclopedia/defineterm.cgi Omfattande tekniskt uppslagsverk på nätet. Här kan man få de flesta tekniska begrepp och förkortningar förklarade.

http://www.webtv.com Web-TV som numera är uppköpt av Microsoft är pionjärer när det gäller TV-sändningar över Internet.

http://www.rsd.de/sverige/default.htm Rohde & Schwartz Sverige AB, jobbar bl.a. med DVB och MPEG teknik.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Litteraturförteckning

Förutom de nämnda källorna har jag i avsnittet om digital sändningsteknik använt mig av information från ett e-mail av Kenneth Becker på Rohde & Schwartz Svenska AB. Dessutom har jag inhämtat information från Internet.

Till inehållsförteckning

Till ordlista

Till Meritlistan

Överst på sidan

Till Lindstrands hemsida

 

© Magnus Lindstrand

Senast uppdaterad: februari 17, 2000.